*suckar*

Sitter här nu och väntar på att tiden ska gå så jag får åka på min terapi, behöver prata lite nu känner jag. Det är så mycket som snurrar. Jag kan inte släppa vissa saker, jag kan inte släppa nått allt egentligen. Jag tar åt mig av allt och önskar jag bara kunde slippa känna så. Inga minnen är trevliga för mig.. Varför känns det bara som att allt går åt skogen?? Varför känner jag mig så misslyckad och värdelös hela tiden? vad gör jag för fel, varför är jag fel?? jag vet inget nå mer.. hoppas terapin kan hjälpa mig komma underfund med dessa saker innan jag blir tokig på riktigt alltså.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
show_cravings_ad(PGlmcmFtZSBzdHlsZT0id2lkdGg6IDMwMHB4OyBoZWlnaHQ6IDI1MHB4OyBib3JkZXI6IDBweDsgbWFyZ2luOiAwcHg7IHBhZGRpbmc6IDBweDsgb3ZlcmZsb3c6aGlkZGVuOyAiIHNyYz0iaHR0cDovL2NyYXZpbmdzLnNlL2FkdmVydC9qc2lmcmFtZS5waHA/YT1JREV5TkRZM09UQTFOakksJmI9WXpVNFkyRmxNamt5TTJZelkyRTFNVE0yTlRGaE5tTXlNamhtWkRrNE5XVSwmYz1JREV5TkRZM09UQTFOakksJmQ9UEhOamNtbHdkQ0IwZVhCbFBTSjBaWGgwTDJwaGRtRnpZM0pwY0hRaVBpQjJZWElnZFhKcElEMGdKMmgwZEhBNkx5OWhibVYwTG5SeVlXUmxaRzkxWW14bGNpNWpiMjB2WVc1bGREOTBlWEJsS0dwektXeHZZeWd6TWpRNE5TbG5LREU0TURFME5qRXdLV1Z3YVNoZlgyTnlZWFpwYm1kelgxOHBKeUFySUc1bGR5QlRkSEpwYm1jZ0tFMWhkR2d1Y21GdVpHOXRLQ2twTG5OMVluTjBjbWx1WnlBb01pd2dNVEVwT3lCa2IyTjFiV1Z1ZEM1M2NtbDBaU2duUEhOakp5c25jbWx3ZENCMGVYQmxQU0owWlhoMEwycGhkbUZ6WTNKcGNIUWlJSE55WXowaUp5dDFjbWtySnlJZ1kyaGhjbk5sZEQwaVZWUkdMVGdpUGp3dmMyTW5LeWR5YVhCMFBpY3BPeUE4TDNOamNtbHdkRDQsIj48L2lmcmFtZT4=)